VIII Internationella Kammarmusikfestivalen · Impresijos
❦ ❦ ❦
Litauens Stora Hemligheter och legender i operan
Konserten Litauens stora: hemligheter och legender i operan är en hyllning till den litauiska musikteatern. Programmet är tillägnat operakompositörerna och de framstående gestalter vars öden vittnar inte bara om viktiga händelser i Litauens historia, utan också om nationens politiska, andliga och mytologiska väsen.
Vi minns Mikas Petrauskas, Jurgis Karnavičius, Balys Dvarionas och andra tonsättare som lade grunden för den litauiska operans utveckling. Deras sceniska verk berättar om Litauens stora härskare och personligheter – om dem som höll statens styrka och frihetssträvan högst av allt. Vissa öden är noggrant utforskade av historiker, andra omsluts av hemligheter och legender.
Detta är inte en kronologisk historielektion, utan en musikalisk berättelse om hur Litauens stora gestalter uppfattade hjältemod, fosterlandskärlek och självuppoffring.
Medverkande
Asta Krikščiūnaitė
sopran · professor vid Litauens musik- och teaterakademi · pristagare av Litauens nationella kultur- och konstpris
Klaudijus Zajančkauskas
baryton · pristagare i internationella tävlingar
Inga Maknavičienė
piano · pedagog · pristagare i internationella tävlingar
Program
I
Vladimiras Konstantinovas (f. 1953)
Epilog ur operan ”Klaipėda” – fragment för pianosolo
Inga Maknavičienė
Ett fragment ur operan som skrevs 2023 för att fira 100-årsminnet av Klaipėdaregionens anslutning till Litauen. Klaipėdas statliga musikteater beställde verket av fyra Klaipėdabaserade tonsättare. Enligt librettisten – filosofen och författaren Arvydas Juozaitis – kretsar operan kring tre bärande begrepp: personlighet, religion, språk.
II
Giedrius Kuprevičius (f. 1944)
Herkus Mantas aria ur operan ”Prūsai” (Preussarna)
Klaudijus Zajančkauskas & Asta Krikščiūnaitė
”Till minne av de försvunna, som varning till de försvinnande” – så skrev kompositören på libretton. Det preussiska folket gick under och lämnade endast spår på kartor och i ordböcker, men ledaren för det stora preussiska upproret blev en symbol för frihetskampen. Herkus Mantas (ca 1225–1273) – en av de mest tragiska gestalterna i den baltiska historien – togs som gisslan i barndomen och fördes till Magdeburg, där han döptes till Heinrich och fick en utsökt riddarutbildning. Just denna kunskap gjorde det möjligt för honom att leda det stora preussiska upproret (1260–1274) och bekämpa Tyska orden med dess egna vapen.
III
Mikas Petrauskas (1873–1937)
Birutės aria ur operan ”Birutė”
Prof. Asta Krikščiūnaitė
Den första litauiska operan skrevs av Mikas Petrauskas – den litauiska professionella musikens grundare, kompositör, dirigent och aktiv nationell väckelseman. Hans stil är präglad av tydlig, sångbar melodik nära folkmusikens intonationer. Enligt legenden hörde storfursten Kęstutis talas om Birutė, en jungfru i Palanga som lovat sina hedniska gudar att bevara sin renhet. Han bortförde henne till sin huvudstad Trakai och tog henne till hustru. Birutė blev mor till Litauens mest berömda härskare Vytautas den store. Operan uruppfördes den 6 november 1906 och markerade början på den litauiska nationaloperans utveckling.
IV
Jurgis Karnavičius (1884–1941)
Gražinas aria ”O, naktuže rami!” ur operan ”Gražina”
Prof. Asta Krikščiūnaitė
Karnavičius var en av mellankrigstidens mest framstående litauiska operakompositörer. Hans musikaliska språk förenar den sena romantikens drag med den nationella stilen. Operan ”Gražina” (1933) bygger på Adam Mickiewiczs versepos. På Naugardukas slott planerar furst Liutauras tillsammans med Tyska orden att anfalla furst Vytautas. När han somnar tar hans hustru Gražina på sig hans rustning och rider ut i striden i hans ställe – och faller. När hennes bål tänds störtar sig Liutauras i lågorna och försvinner i röken.
V
Jurgis Karnavičius
Krivis sång ur operan ”Gražina”
Klaudijus Zajančkauskas
I operan är Krivis – den hedniska översteprästen – en av de viktigaste symboliska gestalterna: en personifikation av det forna Litauens ande. Hans sång ljuder efter Gražinas död – inte som personlig sorg utan som ett rituellt, kollektivt klagande över hela folket vid en historisk vändpunkt. Den påminner om de gamla litauiska klagosångernas tradition, där musiken inte berättar utan leder in i ett sakralt tillstånd.
VI
Jurgis Karnavičius
Sofijas bön ur operan ”Radvila Perkūnas”
Prof. Asta Krikščiūnaitė
Operan från 1937, med libretto av Balys Sruoga, kretsar kring Mikalojus Radvila Rudasis – kallad Radvila ”Åskan” – en av 1500-talets mest framträdande politiska gestalter i Storfurstendömet Litauen, ivrig försvarare av Litauens självständighet gentemot Polen. Verket utspelas i en tid av religiösa, politiska och dynastiska konflikter, där kärleken mellan Sofija Olelkaitė och Jonušas Radvila vävs samman med spänningarna mellan katoliker och reformerta evangeliska samt det hotande kriget med Sverige. Sofija framställs som en kvinna som balanserar mellan maktens beslut och egna känslor – och visar vilket pris historien kräver av människan, särskilt av kvinnan.
VII
Vytautas Klova (1926–2009)
Ūdris aria ur operan ”Pilėnai”
Klaudijus Zajančkauskas
Operan ”Pilėnai” (1956) räknas som en av de viktigaste litauiska historiska operorna. Den bygger på den legendariska bragden 1336, då försvararna av Pilėnai-borgen, omringade av Tyska orden, valde döden framför slaveriet. Ūdris är operans mest framträdande gestalt – krigaren och stridens röst, som inte tillåter någon att tveka i beslutet att göra motstånd in i det sista. Hans aria är den mest populära numret ur den litauiska operarepertoaren än idag.
VIII
Vytautas Klova
Margiris aria ur operan ”Pilėnai”
Klaudijus Zajančkauskas
Furst Margiris av Pilėnai står inför korsriddarnas anfall. När förrädare avslöjar borgens underjordiska gångar och hjälp från storfursten Gediminas inte kommer, vänder han sig till sitt folk och uppmanar dem att hellre dö än ge upp. När fästningen brinner föredrar försvararna döden framför fångenskap – och stiger in i lågorna tillsammans.
IX
Giedrius Kuprevičius
Bonas madrigal ur operan ”Drottning Bona”
Prof. Asta Krikščiūnaitė
Operan ”Bona Sforza” (1989) skrevs på tröskeln till Litauens Atgimimas – den nationella väckelsen – när samhället på nytt reflekterade över makt, självständighet och historisk identitet. Verket bygger på Bona Sforza d’Aragonas liv (1494–1557) – en hertiginna av Milano, italiensk renässansgestalt, gemål till Polens kung och Litauens storfurste Žygimantas den gamle, mor till Žygimantas Augustas. Hon var en av de mäktigaste kvinnorna i 1500-talets Östeuropa. I historieskrivningen länge porträtterad som en intrigerande utlänning, men i modern forskning erkänd som en stark, modern och politiskt skolad personlighet som var före sin tid.
X
Vytautas Klova
Vytautas aria ur operan ”Du kalavijai” (De två svärden)
Klaudijus Zajančkauskas
Operan från 1965 skildrar en av de viktigaste händelserna i Litauens historia – slaget vid Grunwald 1410 – och dess ledare Vytautas den store (ca 1350–1430). Inför det avgörande slaget sänder Tyska orden två svärd till det litauiska lägret som en provokativ ”gåva” avsedd att förolämpa Vytautas och driva honom till strid. Bland verkets huvudgestalter finns även Ona (Vytautas hustru), kung Jogaila av Polen och ordensmästaren Ulrich von Jungingen. Operan har uppförts endast en gång – på Litauens nationaloperahus 1966.
XI
Balys Dvarionas (1904–1972)
Dalias aria ur operan ”Dalia”
Prof. Asta Krikščiūnaitė
Operan ”Dalia” (1959) bygger på Balys Sruogas berättelse. Det är en lyrisk-dramatisk opera där centrum inte upptas av stora historiska slag eller härskares beslut, utan av människans känslor och moraliska val mot bakgrund av Litauens historiska vändpunkter. Handlingen utspelas under bondeupproret 1769 i Šiauliai. Dalia – en balettdansös från en bondefamilj som utbildats i utlandet – är varken härskarinna eller mytologisk hjältinna utan en mänsklig, känslig men moraliskt stark personlighet. Hon blir en arketyp för den litauiska kvinnan, där kärlek, lidande och självuppoffring förenas.
XII
Kipras Mašanauskas
Žygimantas Augustas aria ”Himlen skänkte dig höjd” ur musikalen ”Legenden om Žygimantas Augustas och Barbora Radvilaitė”
Klaudijus Zajančkauskas
Barbora Radvilaitė var arvtagerska till Goštautas gods, andra hustru till Litauens storfurste Žygimantas Augustas och Polens drottning. Enligt samtida källor var hon ovanligt vacker och välutbildad – hon talade litauiska, ruthenska och polska. I juli eller augusti 1547 gifte hon sig hemligt med Žygimantas Augustas. När äktenskapet tillkännagavs utbröt skandal: polska adelsmän och drottningmodern Bona Sforza motsatte sig det häftigt. Trots detta kröntes Barbora till drottning i Wawelkatedralen den 7 december 1550 – då redan svårt sjuk. Hon dog fem månader senare. Kungen förblev hennes minne troget livet ut, och deras kärlek blev en av Litauens mest lysande legender.
XIII
Giedrius Kuprevičius
Skalnas sång ”Flyg, flyg till lilla Litauen” ur musikalen ”Devynbėdžiai”
Prof. Asta Krikščiūnaitė & Klaudijus Zajančkauskas
Konserten började och slutar med Kuprevičius. Musikalen ”Devynbėdžiai” – ett verkligt litauiskt surrealistiskt mästerverk – skapades 1974 av författaren Kazys Saja och kompositören Giedrius Kuprevičius. Handlingen utspelas i den lilla byn Devynbėdžiai, omgiven av skogar och doftande av kantareller, där de skickligaste och lyckligaste människorna i världen bor. Men en dag dyker oinbjudna gäster från andra sidan havet upp – och från den stunden börjar inte vem som helst utan den mäktiga avelstjuren Klemensas dirigera byns liv…